SVERIGES STÖRSTA BLOGG OM AKADEMISK RIDKONST

Laserakupunktur och kamomilltinktur

Publicerad den September 29, 2014, av admin i Carolines inlägg

Igår fick Wippan laserbehandling av Marie ytterligare en gång. Tyvärr var hon lite sämre denna gången. Men och andra sidan betyder det att hon tar åt sig behandlingen och att läkningsprocessen i kroppen är igång. Vilket är väldigt positivt även om det är tråkigt att se symptom förvärras ett tag, men som sagt, det betyder att läkningen är igång. Och andra sidan är det mycket som är markant bättre sedan vi började. Det är mycket som triggas igång i kroppen och det är fantastiskt att se resultat efter enbart några behandlingar. Hon är väldigt mottaglig.

I behandlingsprocessen vi har riktat in oss på njuren eftersom vi tror att det är underfunktion i njuren som är det primära problemet. Vilket garanterat hänger ihop med insulinresistens, metabolismproblem och en bakgrund av mycket stress. Men jag tror att allt detta grundar sig i, eller triggas av, en underfunktion i njuren. Vilket yttrar sig i både muskler, leder och allmänhälsa. Förutom själva laserbehandlingen ska Wippan även få en kamomilltinktur i en kur på två veckor, uppehåll en vecka, för att sedan upprepa tills kuren är slut. Under denna perioden kommer Wippan få ta det lugnt, hon kommer inte tränas. Jag tror att det gör henne gott att ha en konvalescensperiod på grund av alla de processer som sätts igång i kroppen på henne. Laserakutpunktur triggar många processer i sig. Även kamomill sägs påverka hästen mycket. Även om det är goda processer som gör henne friskare, tär det på energin. Det sista jag vill göra är att stressa henne i en läkningsprocess.

IMG_2804 IMG_2805

Inga kommentarer.
Kommentera här.

En lärorik höst

Publicerad den September 24, 2014, av admin i Majas inlägg

Denna höst är och blir lärorik på hästfronten. För ett par veckor sedan var vi ju iväg på Bent-kurs med Heroe och nu på söndag ska jag till Gesta Gård och vara med på kurs för Christofer. Två helger efter det bär det av till Sparreholm som fotfolk för att titta på en kurs med Pedro Torres som instruktör. Spännande!

Som vanligt veckan innan kurs går det sådär att rida. Jag har en del problem med prestationsångest och det visar sig alltid innan det är dags för kurs, träning eller tävling. Nio gånger av tio går det hur bra som helst på det vi ska iväg på, men passen dessförinnan är inte mycket att hänga i granen. Det är tur att Christofer är en så fantastisk pedagog att han kan plocka fram det bästa ur varje ekipage, trots att jag knappast är ensam om detta “innan-kurs-syndrom”. Det ska hur som helst bli riktigt roligt och jag ser fram emot att förhoppningsvis fortsätta lite längre fram än där vi slutade efter kursveckan i våras.

2

Inga kommentarer.
Kommentera här.

Grupphållning är framtiden

Publicerad den September 23, 2014, av admin i Majas inlägg

I torsdags var Per Michanek och föreläste i Nyköping, men tyvärr jobbade jag och hade ingen möjlighet att gå. Mamma och andra bekanta var däremot där och lyssnade på denna intressanta föreläsning och nu har Ridsport skrivit en artikel:

Aktiv grupphållning, där hästar lever i grupp utomhus dygnet runt, finns i dag på riksanläggningarna på Flyinge, Strömsholm och Wången och är ett sätt att hålla häst som väcker allt mer intresse. Samtidigt finns det många hästägare som är tveksamma. Bland argumenten mot grupphållning finns oro för ökad skaderisk, att hästarna blir slöa att rida, det är svårt att hämta in en häst ur gruppen, de kommer att frysa och det blir besvärligt att släppa ut hästen efter arbete då den är svettig.

Under seminariet kunde dessa åsikter bemötas med vetenskapligt underbyggda fakta och här på webben presenteras en del av detta. En mer utförlig artikel kommer i Ridsport nr 19.

Per Michanek visade genom fakta att skaderisken är större för hästar som står i box än de som går tillsammans på tillräcklig areal i utedrift; de fastnar i boxgaller, rullar fast i boxhörn, river sig i ögon och näsborrar på inredning och kan få frakturer.

Frågan om hästar tål att vara ute har helt fel utgångspunkt, sade han. Många har föreställningen att hästen är en stor hårig människa som vill leva i ett hus och sova hela natten.

Men hästar har i årtusenden anpassat sig för ett liv utomhus, de har en utmärkt värmereglering och är skapta för att ströva omkring på vidder och leta föda. Det är tvärtom stallet som ger den dåliga hästmiljön.

Bland de punkter som är negativa med stall finns:
* För mycket stillastående
* För dålig luft
* Onaturlig hästmiljö (inte socialisera med andra hästar)
* För stor skaderisk
* Dyrt och arbetsamt för den som sköter hästarna

Per Michanek håller själv fullblodshästar i galoppträning i utedrift och utöver att hästarna är friska och välpresterande, är arbetsinsatsen radikalt mindre än i konventionellt stall:

Det tar tio minuter om dagen att sköta fyra hästar!

För större stall med anställd personal kan det innebära stora besparingar. Genomsnittstiden för att sköta en häst är framräknad till 40 minuter per dag och kostnaden till 4 kronor per minut, vilket ger en årskostnad på runt 60000 kronor per år i boxstallet. Samma kostnad blir cirka 4000 kronor per år i grupphållningen.

Linda Keeling är Sveriges enda professor i djurskydd och hon tog fasta på de välfärdsaspekter som finns kring att låta hästar leva i grupp och kunna socialisera med varandra.
- I moderna hästhållningssystem med boxstall har hästar för mycket ”fritid”, berättade hon. Vilda hästar rör sig mycket mer, de måste aktivt leta upp sin föda och sitt vatten.
- Våra hästar behöver inte anstränga sig för att få foder, det serveras dem och är mycket näringsrikt. Hästarna är ofta isolerade från andra, med olika problem som magsår, kolik och beteendestörningar som följd.

Professor Keeling är absolut övertygad om att grupphållning av hästar är bästa alternativet för att uppfylla hästarnas fysiska och beteendemässiga behov.
- Men det är viktigt att hästarna har lärt sig att ”tala hästspråk”, att förstå de signaler som hästar ger varandra. Det får man genom blandade grupper där unghästarna får växa upp tillsammans med vuxna hästar som visar dem hur man beter sig.

Initiativtagare till seminariet var Johanna Frieberg på Hjermesta Active Stable, ett inackorderings- och konvalescentstall strax utanför Nyköping, som visades upp som avslutning på dagen.

Källa: Tidningen Ridsport

12

3 kommentarer.
Kommentera här.

Levade och Cavemore Revolution

Publicerad den September 13, 2014, av admin i Majas inlägg

Hur kan jag ha missat att skriva om våra huvudlag som lanserats? Den första, lilla leveransen av huvudlagen kom direkt till Falsterbo. När jag packade upp dem började jag gråta av glädje, för det går nog inte riktigt att föreställa sig hur mycket jobb som ligger bakom dessa huvudlag. Äntligen låg allt arbete där framför mig som en färdig produkt! Varenda liten millimeter har vi varit tvungna att tänka igenom och självklart finns det alltid förbättringar och förändringar att göra vartefter, men någonstans måste man säga stopp – nu är vi nöjda. Annars kommer prototyperna aldrig att omvandlas till färdiga produkter.

De huvudlag som jag och mamma designat är alltså Levade Revolution, Cavemore Revolution och även Hackamore Sport Revolution och du hittar de alla HÄR.  Levade är utformat för alla som vill ha ett anatomiskt huvudlag med möjligheten att avlägsna nosgrimman, men även för den som vill kunna fästa en semikapson i öglor på insidan av sidostycket. Det finns flera höjdalternativ för detta, eftersom man inte vill ha nosband och kapson på samma höjd. Nosbandet är endast en estetisk detalj och denna är ju snyggare att ha högre upp. Kapsonen vill man däremot fästa längre ner för rätt funktion. Jag är väldigt förtjust i spännena, jag tycker att de är en bra balans mellan lite extra, utan att bli för mycket och ta uppmärksamheten från hästens vackra huvud. Nackstycket är lite mer tillbakaskuret än de tidigare PS-tränsen, eftersom man ofta vill rida med stångbett och de små ringarna på ett stångbett kommer alltid att dra fram sidostyckena närmare ögonen, men med ett mer tillbakaskuret nackstycke så har vi åtminstone eliminerat lite av detta. Självklart går det lika bra att rida på andra bett än stångbett med detta huvudlag.

Cavemoret och Hackamoret är alltså de bettlösa alternativ som finns hos PS just nu. Vi diskuterade många olika bettlösa alternativ innan vi kom fram till dessa två. Självklart kan man fästa andra skänklar eller vad man vill använda sig av, istället för de medföljande skänklarna. Dessa är designade för att passa de flesta. Det är godkänt även för ponnytävling vilket innebär att det är lite kortare än vanliga hackamoreskänklar. Med hjälp av en låg käkrem håller man tillbaka sidostyckena från ögat på hästen, då dessa nästan alltid hamnar i ögat på hästen med ett hackamore och även detta nackstycke är mer tillbakaskuret. På Cavemoret är kapsondelen en flexikapson med alldeles perfekt fasthet. Enkelt att justera och ligger sedan stilla och stabilt. Tyglarna på detta har olika bredd för att man lätt ska kunna skilja på de fyra tyglarna. Att ha ett brett, anatomiskt nackstycke kan nog aldrig vara viktigare än när man rider på hack, eftersom det verkar delvis genom tryck i nacken.

Är du nyfiken på något mer angående huvudlagen? Fråga här eller maila på info@psofsweden.se så svarar jag dig så fort jag kan.

Diablo Cavemore Diablo Levade Hackamore Heroe LevadeFotograf är Linda Andersson och hästarna på bilderna är Diablo, Heroe och en hingst från CC stud.

6 kommentarer.
Kommentera här.

Laserbehandling på hästarna

Publicerad den September 10, 2014, av admin i Carolines inlägg

Igår var min kusin Marie hos oss och laserbehandlade båda hästarna. Wippan som haft mycket problem med sin kropp hade väldigt delade åsikter om behandlingen. Ena stunden var det väldigt skönt för att i andra sekunden runga iväg en spark i väggen medan hon klappade tänder. Dock för att understryka så beror det inte på att behandlingen i sig är smärtsam utan punkterna som behandlas är ömma för beröring. Det ska bli mycket spännande att se resultat på Wippan. Marie kommer nämligen på söndag igen och förhoppningsvis ska hon hinna komma ut till oss kontinuerligt och hjälpa Wippan.

Blackie var däremot en liten gummiboll och Marie fick anstränga sig för att finna något att behandla. Vilket givetvis är väldigt positivt! Men hon hittade en ynklig spänning/låsning i höger bog som fick behandling. Om inte annat var det en god erfarenhet för Blackie att få prova på laser inför framtida eventuella behov. Det skadar ju heller aldrig att förebygga!

Laserbehandling är något jag själv tycker är väldigt spännande. Speciellt på en häst med liknande problem som Wippan. Hon blir väldigt provocerad av massage och kan inte riktigt ta till sig sådan behandling eftersom hon spänner sig och stressar upp sig istället för att ta emot hjälpen. Laserbehandling var hon däremot mycket mer mottaglig mot och kunde till och från slappna av ordentligt. Sluta ögonen, tugga och gäspa. Förhoppningsvis kommer hennes acceptens öka i takt med behandlingen när hon inser att det hjälper henne och inte gör ont. Att dessutom ha Marie, som har snarlik min syn på hästhantering, gör det hela ännu bättre och tryggare för både mig och mina hästar.

Som det ser ut nu har vi återbesök av Marie på söndag för att följa upp Wippan i korta intervaller. Det kommer även komma upp lite information om laserbehandling här på bloggen. Där kommer även finnas kontaktuppgifter till Marie för den som vill beställa behandling!

DSC_0012

2 kommentarer.
Kommentera här.

Den domesticerade hästens behov

Publicerad den September 9, 2014, av admin i Carolines inlägg

Att utforma hästens livsmiljö är en av hästägarens viktigaste uppgifter. Ett gott hästmannaskap respekterar och tar hänsyn till hästen som biologisk varelse och bygger sin hästhållning med hästens psykiska och fysiska välbefinnande i centrum. Vi vet att hästen är ett stäpplevande bytesdjur skapt för att, tillsammans med sin flock, vandra betydande sträckor i sitt sökande efter föda. Detta behov har inte ändrats av ca 6000 års domesticering. Det mest väsentliga som skiljer tamhästen från vildhästen är att den är tam. Dess behov och beteenden är i grunden detsamma.

All hästhållning och hantering innebär olika typer av begränsningar för hästen. För att dessa begränsningar inte ska påverka din häst negativt är det viktigt att du som hästhållare har kunskaper om en frisk hästs funktioner och basala behov. Detta för att du på ett tidigt stadium ska kunna känna igen avvikelser, förebygga och förhindra uppkomsten av skador.

I Sverige regleras djurskyddet och hästvälfärden genom lagar och förordningar. Där anges en miniminivå för vad som krävs för att möta hästens grundläggande behov. Det är dock viktigt att poängtera att det är just en miniminivå. 

DSC_0184
Den domesticerade hästens behov;
• Flockliv. Hästar är utpräglade flockdjur med stort behov av social kontakt med andra hästar. En människa eller annat djurslag kan inte ersätta kontakten med en artfrände (Mc Greevy, 2004). Hästar lever i grupper eller hjordar med en rangordning som bara existerar när omständigheterna gör det nödvändigt. Det vill säga när resurserna så som exempelvis föda, vatten och yta är begränsade.

• Födosök. Hästens foderspjälkningsorgan är anpassade för en jämn tillförsel av föda. Hästen ägnar därför större delen av dygnet åt att söka föda och att äta den. Upp till 18 timmar kan hästen ägna åt att beta. Att jämföra med en uppdelad fodergiva där hästen i bra fall ägnar 6 timmar åt att konsumera sitt foder. Detta är en viktig orsak till beteendestörningar och stereotypa beteenden (Lindbäck, 2012). Dessutom kan för långa uppehåll mellan utfodringarna även leda till magsår (Shakalis, 2009). FH anser därför att hästen ska ha tillgång till lämpligt grovfoder, av god hygienisk kvalitet, dygnet runt.

• Rörelse. En hästs naturliga miljö innebär att större delen av dygnet ströva över öppna stäppmarker i sitt födosök. Att ta ifrån dem denna möjlighet skapar uppdämda behov som kan leda till beteendestörningar (Jensen, 1993). Dessa behov kan inte kompenseras av ett ridpass.

• Dygnsrytm. Hästen är ett extremt aktivt djur som, naturligt i sitt vilda tillstånd, ägnar större delen av sin vakna tid åt att äta och ströva. Däremellan inträder perioder med vila och sömn och vandring. Hästens behov av sömn är ungefär 4 timmar uppdelat på flera kortare tillfällen under dygnet och ett längre med drömsömn. Det är alltså något missvisande att tänka på hästen som endast dagaktiv (Simonsen,1999).

Att känna till och förstå hästens grundläggande behov och beteenden är en viktig del av att skapa en bra hästhållning. Vilken typ av hästhållning har Du valt? Vilken typ av hästhållning är etiskt och moraliskt försvarbar? Vilken typ är inte okej? Dela med er av era tankar!

Ursprungsartikel (Där finner ni även referenslista)

Inga kommentarer.
Kommentera här.

En sammanfattning av kursen

Publicerad den September 8, 2014, av admin i Majas inlägg

Ni vet alla känslor man får efter att ha varit på en bra kurs? Fantastiskt inspirerad blandat med någon sorts panik och förväntan över hur mycket som finns kvar att lära. En härlig och ibland lite jobbig känsla, speciellt för en sådan som jag som helst vill att allt ska ske NU och helst ska jag kunna allt lika fort också. Det låter väl som rimliga förväntningar..?

Helgens tema har framförallt varit hjälpgivning och den verktygslåda av hjälper man med tiden skaffar sig tillsammans med sina hästar. När ska man använda sig av vilket verktyg? Vad passar mig som individ och min häst som individ bäst just nu? Med tiden finns så många vägar att gå för att uppnå samma resultat. Vi har groundwork, basic longering, avancerad longering, arbete vid hand, ridning osv. Och inom dessa olika sätt att arbeta hästen finns en enorm mängd hjälper att använda sig av. Allt utom ridningen sker ju dock med hjälp av sekundärhjälper, vilket innebär alla hjälper utom vårt säte. Vi behöver dock alla dessa hjälper för att tydligare kunna förklara för hästen vad det är vi menar med vårt säte och därmed komma närmare målet att rida med vår primärhjälp.

Något jag uppskattade med kursen var variationen av arbete med hästarna. Under en period var det enormt mycket fokus på det stillastående arbetet under kurserna, vilket var någon slags introduktionsperiod av det. Dock inte allt för roligt som publik att titta på ekipage efter ekipage. Inte sagt att det inte är ett bra arbete, bara att det är roligare att se en blandning av olika arbetssätt hos alla ekipage, vilket det verkligen var denna helg.

Mamma hade som sagt med sig Heroe, och de genomförde ett godkänt groundwork och longeprov under sitt första pass. Mamma gjorde sitt riddarprov för åtta år sedan och jag gjorde mitt väpnarprov för sju år sedan, vilket innebär att de med de nya reglerna har förfallit eftersom man nu måste göra ett nytt prov vart femte år. Jag har helt enkelt inte råd med både kursavgift och prov, men skulle självklart allra helst uppdatera mig med ett nytt väpnarprov. Men vi får se när ekonomin räcker till detta helt enkelt. Eftersom groundwork och longetestet inte ingick förr i tiden så gjorde mamma detta nu för att sikta vidare på ett riddarprov med Diablo framöver.

Utförligare tankar och funderingar kring kurshelgen kommer framöver, till dess får ni hålla tillgodo med detta och en bild på mamma och hennes Heroe, tagen efter deras godkända prov.

MammaHeroeProv2

2 kommentarer.
Kommentera här.

Att hålla barfotahäst; kräver engagemang

Publicerad den September 8, 2014, av admin i Carolines inlägg

Vi har tidigare fått mycket frågor kring barfotahästar. Min personliga åsikt är att alla hästar kan fungera barfota. Tyvärr är verkligheten mer komplex. På grund av domesticering, främst förändrade levnadsförhållanden, har våra tamhästar ibland svårt att fungera barfota på grund av miljön de lever i och omgivningen samt hästhållningen de utsätts för. Med det skrivet vill jag poängtera att jag inte svartmålar de som väljer järnbeslag. Jag anser inte att alla som skor sina hästar är djurplågare. Men jag sympatiserar inte heller med den typen av hästhållning. Jag accepterar dock andra människors val och kan förstå varför man väljer något annat. Men! Jag tänkte i alla fall delge det jag tycker är viktigt för att hålla en barfota häst.

DSC_0484
En fungerande barfotahäst kräver en frisk och välmående häst i balans. I hovarna visar sig hela hästen hälsa och ohälsa. Det visar även vilken miljö den lever i, vilken hästhållning och vård den får. Dessa saker tycker jag är viktigast:

1. En utbildad hovvårdare. Jag rekommenderar en barfotaverkare enligt vildhästmodellen eller SANHCP. De senaste året har jag använt mig av SANHCP modellen. Nu använder jag mig av HGM, vilket har fungerat utmärkt på mina hästar.
2. Rätt foder. Alldeles för många hästar utfodras med alldeles för mycket socker och annat som de inte är skapta att äta. Olämplig föda rubbar hästen känsliga tarmmiljö vilket ger obalanser i hovarna. Strålröta är en vanlig orsak till ömhet. Ofta kommer rötan från en mage i obalans. Rötan kan behandlas inifrån genom att utesluta socker- och stärkelserik föda. Vissa örtkurer har visat sig ha mycket god effekt. Utifrån kan exempelvis hålla hoven ren och spraya med koncentrerad äppelcidervinäger. Gifter som tjära och liknande har inte hos hästarna att göra.
3. A och O för god hovfunktion är rörelse och utevistelse i god miljö.

Att vräka av skorna och tro att hästen plötsligt ska fungera barfota är naivt. Många hästar klarar det bra. Många behöver hjälp. Många hästägare behöver göra stora förändringar i hästhållningen för att det överhuvudtaget ska vara rimligt att någon gång ta av beslagen med framgång. Hoven har dock en fantastiskt läkande förmåga och är ett mycket spännande organ. Spännande på det viset att det alltid finns svar. Om hästen inte fungerar barfota kan det bero på allt från den faktiska hovvården (som egentligen är en mycket liten del), till miljö och hästens psykiska välbefinnande;
Stressad häst > Stressmage > Rubbningar > Problem med hovarna. 
Känslig mage > Avmaskas > Tarmrubbningar > Problem med hovarna. 

Det är några av mina tankar kring en fungerande baroftahållning. Det finns givetvis fantastiskt mycket mer. Hovar är otroligt spännande! Tankar?

11 kommentarer.
Kommentera här.

Back Magic Son of Ruari del 2

Publicerad den September 7, 2014, av admin i Uncategorized

111DSC_0072DSC_0199 DSC_0184 DSC_0138DSC_0089 DSC_0076

4 kommentarer.
Kommentera här.

Black Magic Son of Ruari

Publicerad den September 6, 2014, av admin i Carolines inlägg

1DSC_0202 DSC_0206 DSC_0212 DSC_02132

2 kommentarer.
Kommentera här.
Page 1 of 4712345...102030...Last »