SVERIGES STÖRSTA BLOGG OM AKADEMISK RIDKONST

… hästbeståndet lever med funktionsnedsättning

Publicerad den October 18, 2014, av admin i Carolines inlägg

1
Förra veckan fick Wippan ytterligare en laserbehandling och jag upplever att hon blivit något sämre en period. Vilket kan hända och är vanligt medan läkningsprocesserna drar igång. Därför tar Wippan det väldigt lugnt nu eftersom hennes kropp arbetar för fullt med att läka och återhämta sig. Jag är dock hoppfull och ser resultat på henne. Jag tror verkligen att laserbehandling samt akupunktur i kombination av väl utvalda naturmedel kan läka de flesta åkommor.

Både laser och akupunktur fungerar temporärt smärtlindrande på grund av att de påverkar frigörelsen av olika hormoner som endorfin och oxytosin. Man blir då ofta trött under behandling och även efter. Därför är det bra om man dricker vatten och vilar efteråt. Det är faktiskt något jag märkt på Wippan. Dels dricker hon mer dagarna efter behandling, hennes humör pendlar och hon är väldigt trött. Därför rekommenderas att hästen får ta det lugnt under pågående behandling. Dels på grund av de fysiska processerna som dras igång, men också på grund av att hästen är smärtlindrad.

De senaste 10 dagarna har Wippan ätit en kamomilltinktur eftersom vi misstänker underfunktion i njuren. Njurproblem kan påvisas utan blodprov och njurproblem kan finnas utan att det syns på blodprover. Enligt den kinesiska medicinen kan bland annat svårläkta sår (rinner från såret, ögonen eller näsborrar), eksem, övergripande ryggömhet, utskjutande bog, ångest, stress, aggression, tarminflammationer (vilket kan vara risk för fång), diarré osv vara tecken på underfunktion i njuren. Även känslighet för kyla och drag, smärta längs ländrygg, bakknän, nacke, bröstmuskulatur, ogillande av massage och beröring – blir då orolig och vill inte stå still eller aggressiv. Eftersom njurarna i underfunktion/underskott av energi, generellt påverkar leder och kotor, vilket kan skapa en ledreumatism som sprider sig till resten av kroppen. Det framkallar ömhet och “skärande” smärta. Den startar som regel i bakbenen.

Kamomill sägs vara naturens njurmedel med anti-inflammatoriska, smärtstillande, avslappnande och lugnande egenskaper. Enligt homeopat bör hästen äta kamomill i intervall av två veckor med rum för uppehåll under minst en vecka. Anledningen är att kamomill har stor påverkan på hästen. Kamomill anses ha mycket stor påverkan på just hästens njurar. Experiment tyder även på att flavoniden apigenin, vilket kamomill innehåller i stor del, har ångestdämpande och lugnande effekter. Kamomill innehåller även fettlösliga eteroljor, vilket är påvisat att det ska hämma frisättningen av inflammationsframkallande ämnen. Kamomill är en av de äldsta och mest använda läkeörterna och sägs ha används sedan antiken på grund av dess hälso- och läkefrämjande egenskaper.  För att komma underfund med njurunderfunktion är det bra att kombinera med akupunktur och örter. Viktigt också att se över hästhållningen. Undvika kyla (använd gärna ulltäcke helst hela tiden under konvalescensperioden), ge rekommenderad proteinmängd likaså salt ( ta bort saltsten och ge salt i fodret, lättare att kontrollera saltintaget), ta bort pelletsen, müsli – processad mat och var noga med att ge ett bra näringsriktigt grovfoder – får ej vara mögligt.

Det är otroligt spännande att se vad laserbehandling och akupunktur kan göra med en häst med problem. Det fascinerar mig att sådana “enkla medel” kan göra enorm skillnad. Det är väldigt spännande att se en häst med problem under behandling. Att se när hästkroppen börjar producera olika ämnen, till exempel endorfin, kroppens eget morfin som minskar smärtan och oxytosin som skänker hästen lugn och harmoni. Jag är av åsikten att en häst inte är het, stressad eller spänd av naturen. Hästen kan ha fallenhet och vara känslig och därmed öka risken att utveckla sådana beteenden. Men jag tror inte att en frisk, sund och harmonisk häst lägger energi, möda och orsakar sig själv fysisk och psykisk skada genom konstant oro och stress. Jag tror alltså att alla hästar som upplevs heta, stressade, spända, oroliga, apatiska osv lider av någon typ av åkomma som skapar smärta och obehag som visar sig genom dessa oönskade och ohälsosamma egenskaper. Om åkomman är fysisk eller psykisk går inte att generalisera Men jag köper inte att en häst är stressad av naturen. Det är inte ett sunt eller normalt tillstånd utan ett tillstånd som är orsakat av någon typ av obalans. Stress är, som många vet, ett tillstånd som kan bero på flera orsaker. Stress kan vara kemisk, känslomässig eller fysisk, men stress har alltid en grundorsak och det är inte en medfödd egenskap.

För ett par dagar sedan påbörjade Wippan en schisandrakur i tinkturform. Även denna ört anses vara lever- och njurfrämjande. Den anses också främja muskelfunktion, uthållighet och vara adaptogen. I århundraden har kineser och ryssar använt sig av schisandrabären och prisat dess egenskaper. Nutidens forskning har bekräftat många av upptäckterna Enligt den kinesiska medicinen sägs det att om man använder schisandra i 100 dagar, kommer blodet att renas, kroppen kommer att stråla och man återställer levern. Schisandra är adaptogen, det vill säga att den har en balanserande effekt på kroppens olika funktioner. Forskning visar att schisandra stimulerar immunförsvar, mag- och tarmkanalen, nervsystemet, lungor, njurar, binjurar, hela ämnesomsättningen samt minnet. Örten sägs också hjälpa kroppen att utvinna samt effektivisera syreupptagningen i kroppen, vilket gör att individen får mer energi, vilket kan ha främjande egenskaper för den individ som är sjuk, återhämtar sig från sjukdom, behöver extra energi eller som har problem med luftvägar.

Jag som dessutom har erfarenhet av en häst med metabolismsjukdom, vill dra parallell mellan abtaptogena örter, obalanser i kroppen och fång. Dessa är väldigt nära sammankopplade. En häst som lider av t.ex mag- och tarmbesvär, underfunktion i njure, lever och binjurar eller har ett nedsatt immunförsvar, löper större risk, eller är redan i riskzonen, för att drabbas av fång eller fångrelaterade sjukdomar. En häst behöver inte vara tjock, eller matas med olämplig föda, för att ha obalanser i kroppen som orsakar fång eller metabolism problematik. Hästen är komplex och ingenting, förlåt, är enkelt. Men allt har en grundorsak och ett samband. Det är något vi kan trösta oss med. Det finns alltid en lösning för den som söker. Det är dock mycket vanligt att hästar som hålls för människans bruk, ofta har problem med sin lever. En av de främsta orsakerna är foder; överskott av protein, konserveringsmedel, bindmedel, socker, stärkelse osv, alla dessa drabbar levern. Det är få hästar som klarar sig undan dessa foderfaktorer och därmed är majoriteten drabbad av leverproblematik. Are Thoresen (DVM) menar att hela 60% av hästbeståndet lever med svagheter i leverfunktionen. Levern är kroppens reningsverk och ansvarar för bland annat muskler, senor och gaffelband, därmed är många hältor relaterade till leversvikt direkt eller indirekt. Snabba foderbyten påverkar levern allvarligt, likaså den underordnade mjälten, som också är beroende av rytmicitet och rutiner i vardagen. Levern är ett av de organ som är direkt sammankopplad till fång. Därmed blir jag inte förvånad när fångproblematiken ökar i vårt välfärdssamhälle, som föder ihjäl våra hästar i oförstånd och som lämnar oss med oblanserade individer, som vi sedan måste försöka skratta bort och beskylla för stressad natur, istället för att se det faktum som kvarstår. Jag är dock hoppfull och jag ser framsteg, både hos min egen häst, men också framtidens hästar.

3 kommentarer.
Kommentera här.

Höstmys?

Publicerad den October 16, 2014, av admin i Majas inlägg

Regnet öser ner, det är kallt och det är mörkt. Tända ljus och innemys i all ära, men det är ju inte där jag vill vara! Jag vill kunna gå ut till hästarna när jag kommit hem från jobbet och ätit utan att all energi runnit av mig i takt med dagsljuset. Känner ni igen er? Är det någon som har något tips för att ta sig igenom detta första höstmörker utan att tappa inspirationen med hästarna? Jag känner att jag inte riktigt vet vad jag gör när jag sitter upp, jag har ingen plan. Att jobba från marken går bättre däremot, kanske är det helt enkelt det jag ska ägna mig åt en liten tid?

I förrgår lekte jag och Sammy löst på banan och han var såå nära en riktig bugning! Förr har jag alltid tänkt att buga kommer jag aldrig försöka lära Sammy, han kommer bara att bli rädd och osäker och det är inget jag vill utsätta honom för. Men så tänkte jag om – att det istället kan bli en fråga om förtroende så länge jag tar allt i Sammys takt. Och tänk – det funkar ju hur bra som helst! Tricket har varit att ha honom helt lös, just för lägga minimalt med press på honom. Vill han gå så får han, men det har han inte behövt göra ännu. När han är redo för en hel bugning får vi se, men jag tror att det kan bli verklighet inom en inte allt för avlägsen framtid.

Men kom igen nu, låt oss fylla varandra med tips för att hålla inspirationen uppe i höstmörkret, mitt tips är då att spendera tid från marken med hästarna, vilket är ditt bästa tips?

4hh

Kanske blir Sammy lika duktig på detta som Exito snart? Foto: Emma Knutsson

12 kommentarer.
Kommentera här.

Exito på besök hos Torbjörn tandläkare

Publicerad den October 4, 2014, av admin i Majas inlägg

Igår var jag och Filip iväg till Djurtandvårdskliniken med Exito för att kolla upp hans tänder. Allt gick verkligen hur bra som helst och jag är så stolt över Exito! Han gick snällt in med mig i transporten utan att blinka på vägen dit, skötte sig strålande på plats och avslutade med att gå in precis lika lätt när vi skulle hem. Lastningen har visserligen aldrig varit något problem för mig med någon av mina hästar, men då Exito varit ute och åkt så väldigt lite så vet man aldrig.

Jag och Exito fick massor av beröm av Torbjörn och hans personal över hans fina mun. “Han har ju till och med pälsen kvar i mungiporna!” sa de och hans slemhinnor var också fantastiskt fina. Ett par mjölktänder kvar att växla och betar som nu börjar växa upp i underkäken. För en tid sedan började jag rida Exito på tränsbett och kapson, istället för cavemore, då han hade svårt att länga ut sin överlinje och söka sig fram till handen fullt så mycket som jag önskar på det bettlösa. Detta förstod han bättre omgående på tränsbettet och de gånger jag ridit bettlöst igen nyligen så har han haft en bättre sökning till handen än innan.

Jag och Torbjörn pratade lite om vanliga missuppfattningar när det gäller bett, att man inte får glömma bort bettringarnas roll vid val av bett och att det är viktigt att tänka på att hästen kan uppleva obehag i munnen när betarna växer ut, så att man inte tror att allt är färdigt så fort hästen växlat alla mjölktänder.

Det var ett trevligt besök som alltid på Djurtandvårdskliniken, Torbjörn och hans personal är så himla vänliga och välkomnande och att dessutom få åka på en solig utflykt med min favoritmänniska och en av mina favorithästar gjorde ju inte saken sämre!

Hästarna lunchrast

När det var dags att göra oss i ordning för avfärd kom jag visst och störde mitt i lunchrasten.

Exito tandläkare

En ovan syn för våra hästar – galler! Här väntar Exito på sin tur hos tandläkaren.

Inga kommentarer.
Kommentera här.

Alternativ inridning?

Publicerad den October 2, 2014, av admin i Carolines inlägg

Under sensommaren började jag sitta in Blackie. Det föll sig väldigt naturligt att sitta upp och åka med honom i hagen någon minut åt gången. Eftersom jag ofta står på en sten och kliar honom, hänger över honom och har det allmänt mysigt, var steget upp på ryggen ingen direkt överraskning. Perfekt tyckte B, nu når du att klia ordentligt!

För tillfället parkerar han dessutom intill varenda sten i skogshagen. Misstänker att det beror på att han vet att han får godis om jag får sitta upp, haha! Det känns dock väldigt bra att det har fått vara odramatiskt och att han själv väljer att bjuda in mig. Han har dessutom börjat förstå hur man stannar enbart från sits och röst. Fördelen med att rida in utan sadel och träns, man kan inte tjuvdra för att stanna och svänga! Det är väldigt lätt gjort annars. Men det blir inget med det! Ska bli spännande att se hur fortsatt inridning kommer att gå eftersom vår variant är allt annat än traditionell än så länge. Men båda känner sig trygga och han verkar tycka att det är lika roligt och spännande som jag, och då får vi hoppas att vi är på rätt spår!

Hur resonerar ni kring inridning?

DSC_0072

9 kommentarer.
Kommentera här.

Laserakupunktur och kamomilltinktur

Publicerad den September 29, 2014, av admin i Carolines inlägg

Igår fick Wippan laserbehandling av Marie ytterligare en gång. Tyvärr var hon lite sämre denna gången. Men och andra sidan betyder det att hon tar åt sig behandlingen och att läkningsprocessen i kroppen är igång. Vilket är väldigt positivt även om det är tråkigt att se symptom förvärras ett tag, men som sagt, det betyder att läkningen är igång. Och andra sidan är det mycket som är markant bättre sedan vi började. Det är mycket som triggas igång i kroppen och det är fantastiskt att se resultat efter enbart några behandlingar. Hon är väldigt mottaglig.

I behandlingsprocessen vi har riktat in oss på njuren eftersom vi tror att det är underfunktion i njuren som är det primära problemet. Vilket garanterat hänger ihop med insulinresistens, metabolismproblem och en bakgrund av mycket stress. Men jag tror att allt detta grundar sig i, eller triggas av, en underfunktion i njuren. Vilket yttrar sig i både muskler, leder och allmänhälsa. Förutom själva laserbehandlingen ska Wippan även få en kamomilltinktur i en kur på två veckor, uppehåll en vecka, för att sedan upprepa tills kuren är slut. Under denna perioden kommer Wippan få ta det lugnt, hon kommer inte tränas. Jag tror att det gör henne gott att ha en konvalescensperiod på grund av alla de processer som sätts igång i kroppen på henne. Laserakutpunktur triggar många processer i sig. Även kamomill sägs påverka hästen mycket. Även om det är goda processer som gör henne friskare, tär det på energin. Det sista jag vill göra är att stressa henne i en läkningsprocess.

IMG_2804 IMG_2805

4 kommentarer.
Kommentera här.

En lärorik höst

Publicerad den September 24, 2014, av admin i Majas inlägg

Denna höst är och blir lärorik på hästfronten. För ett par veckor sedan var vi ju iväg på Bent-kurs med Heroe och nu på söndag ska jag till Gesta Gård och vara med på kurs för Christofer. Två helger efter det bär det av till Sparreholm som fotfolk för att titta på en kurs med Pedro Torres som instruktör. Spännande!

Som vanligt veckan innan kurs går det sådär att rida. Jag har en del problem med prestationsångest och det visar sig alltid innan det är dags för kurs, träning eller tävling. Nio gånger av tio går det hur bra som helst på det vi ska iväg på, men passen dessförinnan är inte mycket att hänga i granen. Det är tur att Christofer är en så fantastisk pedagog att han kan plocka fram det bästa ur varje ekipage, trots att jag knappast är ensam om detta “innan-kurs-syndrom”. Det ska hur som helst bli riktigt roligt och jag ser fram emot att förhoppningsvis fortsätta lite längre fram än där vi slutade efter kursveckan i våras.

2

Inga kommentarer.
Kommentera här.

Grupphållning är framtiden

Publicerad den September 23, 2014, av admin i Majas inlägg

I torsdags var Per Michanek och föreläste i Nyköping, men tyvärr jobbade jag och hade ingen möjlighet att gå. Mamma och andra bekanta var däremot där och lyssnade på denna intressanta föreläsning och nu har Ridsport skrivit en artikel:

Aktiv grupphållning, där hästar lever i grupp utomhus dygnet runt, finns i dag på riksanläggningarna på Flyinge, Strömsholm och Wången och är ett sätt att hålla häst som väcker allt mer intresse. Samtidigt finns det många hästägare som är tveksamma. Bland argumenten mot grupphållning finns oro för ökad skaderisk, att hästarna blir slöa att rida, det är svårt att hämta in en häst ur gruppen, de kommer att frysa och det blir besvärligt att släppa ut hästen efter arbete då den är svettig.

Under seminariet kunde dessa åsikter bemötas med vetenskapligt underbyggda fakta och här på webben presenteras en del av detta. En mer utförlig artikel kommer i Ridsport nr 19.

Per Michanek visade genom fakta att skaderisken är större för hästar som står i box än de som går tillsammans på tillräcklig areal i utedrift; de fastnar i boxgaller, rullar fast i boxhörn, river sig i ögon och näsborrar på inredning och kan få frakturer.

Frågan om hästar tål att vara ute har helt fel utgångspunkt, sade han. Många har föreställningen att hästen är en stor hårig människa som vill leva i ett hus och sova hela natten.

Men hästar har i årtusenden anpassat sig för ett liv utomhus, de har en utmärkt värmereglering och är skapta för att ströva omkring på vidder och leta föda. Det är tvärtom stallet som ger den dåliga hästmiljön.

Bland de punkter som är negativa med stall finns:
* För mycket stillastående
* För dålig luft
* Onaturlig hästmiljö (inte socialisera med andra hästar)
* För stor skaderisk
* Dyrt och arbetsamt för den som sköter hästarna

Per Michanek håller själv fullblodshästar i galoppträning i utedrift och utöver att hästarna är friska och välpresterande, är arbetsinsatsen radikalt mindre än i konventionellt stall:

Det tar tio minuter om dagen att sköta fyra hästar!

För större stall med anställd personal kan det innebära stora besparingar. Genomsnittstiden för att sköta en häst är framräknad till 40 minuter per dag och kostnaden till 4 kronor per minut, vilket ger en årskostnad på runt 60000 kronor per år i boxstallet. Samma kostnad blir cirka 4000 kronor per år i grupphållningen.

Linda Keeling är Sveriges enda professor i djurskydd och hon tog fasta på de välfärdsaspekter som finns kring att låta hästar leva i grupp och kunna socialisera med varandra.
- I moderna hästhållningssystem med boxstall har hästar för mycket ”fritid”, berättade hon. Vilda hästar rör sig mycket mer, de måste aktivt leta upp sin föda och sitt vatten.
- Våra hästar behöver inte anstränga sig för att få foder, det serveras dem och är mycket näringsrikt. Hästarna är ofta isolerade från andra, med olika problem som magsår, kolik och beteendestörningar som följd.

Professor Keeling är absolut övertygad om att grupphållning av hästar är bästa alternativet för att uppfylla hästarnas fysiska och beteendemässiga behov.
- Men det är viktigt att hästarna har lärt sig att ”tala hästspråk”, att förstå de signaler som hästar ger varandra. Det får man genom blandade grupper där unghästarna får växa upp tillsammans med vuxna hästar som visar dem hur man beter sig.

Initiativtagare till seminariet var Johanna Frieberg på Hjermesta Active Stable, ett inackorderings- och konvalescentstall strax utanför Nyköping, som visades upp som avslutning på dagen.

Källa: Tidningen Ridsport

12

3 kommentarer.
Kommentera här.

Levade och Cavemore Revolution

Publicerad den September 13, 2014, av admin i Majas inlägg

Hur kan jag ha missat att skriva om våra huvudlag som lanserats? Den första, lilla leveransen av huvudlagen kom direkt till Falsterbo. När jag packade upp dem började jag gråta av glädje, för det går nog inte riktigt att föreställa sig hur mycket jobb som ligger bakom dessa huvudlag. Äntligen låg allt arbete där framför mig som en färdig produkt! Varenda liten millimeter har vi varit tvungna att tänka igenom och självklart finns det alltid förbättringar och förändringar att göra vartefter, men någonstans måste man säga stopp – nu är vi nöjda. Annars kommer prototyperna aldrig att omvandlas till färdiga produkter.

De huvudlag som jag och mamma designat är alltså Levade Revolution, Cavemore Revolution och även Hackamore Sport Revolution och du hittar de alla HÄR.  Levade är utformat för alla som vill ha ett anatomiskt huvudlag med möjligheten att avlägsna nosgrimman, men även för den som vill kunna fästa en semikapson i öglor på insidan av sidostycket. Det finns flera höjdalternativ för detta, eftersom man inte vill ha nosband och kapson på samma höjd. Nosbandet är endast en estetisk detalj och denna är ju snyggare att ha högre upp. Kapsonen vill man däremot fästa längre ner för rätt funktion. Jag är väldigt förtjust i spännena, jag tycker att de är en bra balans mellan lite extra, utan att bli för mycket och ta uppmärksamheten från hästens vackra huvud. Nackstycket är lite mer tillbakaskuret än de tidigare PS-tränsen, eftersom man ofta vill rida med stångbett och de små ringarna på ett stångbett kommer alltid att dra fram sidostyckena närmare ögonen, men med ett mer tillbakaskuret nackstycke så har vi åtminstone eliminerat lite av detta. Självklart går det lika bra att rida på andra bett än stångbett med detta huvudlag.

Cavemoret och Hackamoret är alltså de bettlösa alternativ som finns hos PS just nu. Vi diskuterade många olika bettlösa alternativ innan vi kom fram till dessa två. Självklart kan man fästa andra skänklar eller vad man vill använda sig av, istället för de medföljande skänklarna. Dessa är designade för att passa de flesta. Det är godkänt även för ponnytävling vilket innebär att det är lite kortare än vanliga hackamoreskänklar. Med hjälp av en låg käkrem håller man tillbaka sidostyckena från ögat på hästen, då dessa nästan alltid hamnar i ögat på hästen med ett hackamore och även detta nackstycke är mer tillbakaskuret. På Cavemoret är kapsondelen en flexikapson med alldeles perfekt fasthet. Enkelt att justera och ligger sedan stilla och stabilt. Tyglarna på detta har olika bredd för att man lätt ska kunna skilja på de fyra tyglarna. Att ha ett brett, anatomiskt nackstycke kan nog aldrig vara viktigare än när man rider på hack, eftersom det verkar delvis genom tryck i nacken.

Är du nyfiken på något mer angående huvudlagen? Fråga här eller maila på info@psofsweden.se så svarar jag dig så fort jag kan.

Diablo Cavemore Diablo Levade Hackamore Heroe LevadeFotograf är Linda Andersson och hästarna på bilderna är Diablo, Heroe och en hingst från CC stud.

8 kommentarer.
Kommentera här.

Laserbehandling på hästarna

Publicerad den September 10, 2014, av admin i Carolines inlägg

Igår var min kusin Marie hos oss och laserbehandlade båda hästarna. Wippan som haft mycket problem med sin kropp hade väldigt delade åsikter om behandlingen. Ena stunden var det väldigt skönt för att i andra sekunden runga iväg en spark i väggen medan hon klappade tänder. Dock för att understryka så beror det inte på att behandlingen i sig är smärtsam utan punkterna som behandlas är ömma för beröring. Det ska bli mycket spännande att se resultat på Wippan. Marie kommer nämligen på söndag igen och förhoppningsvis ska hon hinna komma ut till oss kontinuerligt och hjälpa Wippan.

Blackie var däremot en liten gummiboll och Marie fick anstränga sig för att finna något att behandla. Vilket givetvis är väldigt positivt! Men hon hittade en ynklig spänning/låsning i höger bog som fick behandling. Om inte annat var det en god erfarenhet för Blackie att få prova på laser inför framtida eventuella behov. Det skadar ju heller aldrig att förebygga!

Laserbehandling är något jag själv tycker är väldigt spännande. Speciellt på en häst med liknande problem som Wippan. Hon blir väldigt provocerad av massage och kan inte riktigt ta till sig sådan behandling eftersom hon spänner sig och stressar upp sig istället för att ta emot hjälpen. Laserbehandling var hon däremot mycket mer mottaglig mot och kunde till och från slappna av ordentligt. Sluta ögonen, tugga och gäspa. Förhoppningsvis kommer hennes acceptens öka i takt med behandlingen när hon inser att det hjälper henne och inte gör ont. Att dessutom ha Marie, som har snarlik min syn på hästhantering, gör det hela ännu bättre och tryggare för både mig och mina hästar.

Som det ser ut nu har vi återbesök av Marie på söndag för att följa upp Wippan i korta intervaller. Det kommer även komma upp lite information om laserbehandling här på bloggen. Där kommer även finnas kontaktuppgifter till Marie för den som vill beställa behandling!

DSC_0012

2 kommentarer.
Kommentera här.

Den domesticerade hästens behov

Publicerad den September 9, 2014, av admin i Carolines inlägg

Att utforma hästens livsmiljö är en av hästägarens viktigaste uppgifter. Ett gott hästmannaskap respekterar och tar hänsyn till hästen som biologisk varelse och bygger sin hästhållning med hästens psykiska och fysiska välbefinnande i centrum. Vi vet att hästen är ett stäpplevande bytesdjur skapt för att, tillsammans med sin flock, vandra betydande sträckor i sitt sökande efter föda. Detta behov har inte ändrats av ca 6000 års domesticering. Det mest väsentliga som skiljer tamhästen från vildhästen är att den är tam. Dess behov och beteenden är i grunden detsamma.

All hästhållning och hantering innebär olika typer av begränsningar för hästen. För att dessa begränsningar inte ska påverka din häst negativt är det viktigt att du som hästhållare har kunskaper om en frisk hästs funktioner och basala behov. Detta för att du på ett tidigt stadium ska kunna känna igen avvikelser, förebygga och förhindra uppkomsten av skador.

I Sverige regleras djurskyddet och hästvälfärden genom lagar och förordningar. Där anges en miniminivå för vad som krävs för att möta hästens grundläggande behov. Det är dock viktigt att poängtera att det är just en miniminivå. 

DSC_0184
Den domesticerade hästens behov;
• Flockliv. Hästar är utpräglade flockdjur med stort behov av social kontakt med andra hästar. En människa eller annat djurslag kan inte ersätta kontakten med en artfrände (Mc Greevy, 2004). Hästar lever i grupper eller hjordar med en rangordning som bara existerar när omständigheterna gör det nödvändigt. Det vill säga när resurserna så som exempelvis föda, vatten och yta är begränsade.

• Födosök. Hästens foderspjälkningsorgan är anpassade för en jämn tillförsel av föda. Hästen ägnar därför större delen av dygnet åt att söka föda och att äta den. Upp till 18 timmar kan hästen ägna åt att beta. Att jämföra med en uppdelad fodergiva där hästen i bra fall ägnar 6 timmar åt att konsumera sitt foder. Detta är en viktig orsak till beteendestörningar och stereotypa beteenden (Lindbäck, 2012). Dessutom kan för långa uppehåll mellan utfodringarna även leda till magsår (Shakalis, 2009). FH anser därför att hästen ska ha tillgång till lämpligt grovfoder, av god hygienisk kvalitet, dygnet runt.

• Rörelse. En hästs naturliga miljö innebär att större delen av dygnet ströva över öppna stäppmarker i sitt födosök. Att ta ifrån dem denna möjlighet skapar uppdämda behov som kan leda till beteendestörningar (Jensen, 1993). Dessa behov kan inte kompenseras av ett ridpass.

• Dygnsrytm. Hästen är ett extremt aktivt djur som, naturligt i sitt vilda tillstånd, ägnar större delen av sin vakna tid åt att äta och ströva. Däremellan inträder perioder med vila och sömn och vandring. Hästens behov av sömn är ungefär 4 timmar uppdelat på flera kortare tillfällen under dygnet och ett längre med drömsömn. Det är alltså något missvisande att tänka på hästen som endast dagaktiv (Simonsen,1999).

Att känna till och förstå hästens grundläggande behov och beteenden är en viktig del av att skapa en bra hästhållning. Vilken typ av hästhållning har Du valt? Vilken typ av hästhållning är etiskt och moraliskt försvarbar? Vilken typ är inte okej? Dela med er av era tankar!

Ursprungsartikel (Där finner ni även referenslista)

Inga kommentarer.
Kommentera här.
Page 1 of 4712345...102030...Last »